Delar med mig av julklappen jag gav till min moster förra julen. Klappen var ett brev.
.
Ja då var det dags för att komma på alla dessa julklappar till alla nära och kära. Som vi alla vet så har jag inte den bästa planeringen när det gället pengar, utan jag shoppar ”hej vilt” till mig själv även i december månad tills att jag upptäcker att det är just den månaden som man ska handla till andra. Det brukar sluta med att jag går ihop tillsammans med Sandra eller mamma och pappa så att jag betalar hälften av en sak som de redan köpt. Det blir billigast och enklast så. Jag tror nästan att jag ”delar“ julklapp till i princip alla i släkten, förutom till en. Min tanke när jag sa att jag ville stå ensam för det paketet var att jag ville göra något speciellt. Något som ägaren till paketet skulle minnas och bli rörd/glad utav att få. Personen i fråga är självklart Du.
När jag idag var på stan för att leta efter den där personliga, speciella och minnesvärda saken som jag var på jakt så fann jag absolut ingenting. Jag kunde inte komma på något bra utan fick vända på klacken och åka med bussen hem igen.
23:33 är vad klockan är då jag tar upp mitt lilla anteckningsblock och min röda penna. Jag börjar kluddra lite och plötsligt kommer jag på vad jag kan göra. Jag vill skriva något. Något som uppfyller mina krav – personligt, speciellt och minnesvärt. Satte pennan i blocket och bokstäver började flyta fram och snart hade jag skissat på en liten del av mitt paket.
Det var många tankar och idéer som flög omkring i mitt huvud och jag ville få fram din riktiga betydelse för mig. Få ner allt det som jag stod och svamlade om på din 40-års fest då jag höll tal. Mitt allra första tal på tal om ingenting, och det var förberett (!).
Vår resa har varit lång och ska bli såååå mycket längre, inge snack om den saken. Åren har rullat fort fram och likaså har vår relation stärkts för var dag som gått. Nu för tiden står vi som systrar (i alla fall ur mitt perspektiv, men du kanske ser mig som en liten lortgris än idag ;-) ) och jag pratar med dig som jag pratar med mina närmaste vänner. Jag litar på dig och känner trygghet. Du vet din sak, och det beundrar mig.
Jag minns hur mamma berättat för mig om de tidiga dagarna i mitt liv, hur du gick upp med mig när jag vaknade tidigt och du lät mamma och pappa få sova. Att du lekte med mig och tog hand om mig på bästa möjliga sätt. Jag minns ju inte speciellt mycket från den tiden men tittar man på hur du tar hand om dina egna söner, mina kusiner, Viggo och Wilmer, så borde jag ha stormtrivts. Du är en fantastisk mamma ska du veta.
Men tro inte att du ”bara” är en bra mamma. Icke då. En idol är vad du är. Du inspirerar, levererar, presterar, engagerar och visar glöd och omtänksamhet för andra runt om dig. Du har hjälpt mig att bli den jag är idag och hjälpt mig att hitta den rätta vägen så många gånger. Jag tar inte i på något sätt när jag säger att jag avgudar dig och ser upp till dig. Jag är stolt över att få ta med kompisar upp till dig, att få visa bilder på dig och killarna, att få berätta om dig och våra saker vi gjort tillsammans – jag är stolt över att få ha dig som min moster.
Tacksamhet. Det är något starkt. Och just det bär jag på. Jag är så tacksam och vet inte hur jag ska visa det. Men som du märkt så tycker jag om att skriva. När jag väl hittar något som jag finner glöd i så kan det hela bli hur bra som helst. Mina vänner berömmer mig ofta för det och det hjälper mig till att ännu mer vilja förverkliga min dröm – att skriva en bok. Jag har länge velat skriva en bok och står än idag fast vid den drömmen. En dag ska jag ge ut en bok som är skriven helt och hållet av mig.
Ämne och genre är något som krävs för att starta skrivandet av en bok. Jag har aldrig kunna sätta fingret på vad min bok ska ha för ämne eller genre utan har bara sagt att rent generellt ska det bli en bra bok. Inget mer. Men i samband med det här brevet som jag sitter och skriver på så har jag bestämt mig för en sak. Saken är att i min bok så ska det, i den lilla text som står precis när du öppnar en bok, stå: ”Till min idol, vägledare och moster. Till Susanne Björklund.”
Min julklapp till dig är att den bok som jag kommer skriva och släppa som vuxen ska antingen vara om dig och mig på något vis, eller att det ska vara som en hyllning till dig.
God Jul Suss, Jag älskar Dig!
Skriven och klar 26/12-08, Kl. 00:08
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar